Status

Blodstatus: mugglare.

Jenny är i trotsåldern och Lucifer är i starka känslor hela tiden-åldern. Radioutbudet kommer förbättras! Jag har en Limbonic Art-tröja på mig. Det var allt. Det är förhöst förresten och det var jättevarmt idag.

Svart och varmt och dramatiskt och sådär. Jag ska arbeta vidare på min playlist.com-spellista senare och se om det går att lägga den till förstasidan.

Lägesrapport 17 december

Jultider i människoland.

Nu blir det plusgrader och tallarna verkar inte heller nöjda. Att inte andas på Ica och svettas längs Skogsvägen bidrar till känslan av att vara trängd, att inte rymmas i världen. Det är alltid så trångt, det är därför jag flyttar.

Men allt jag säger betyder ingenting, och allt vi gör är fel, det kan bara inte hjälpas. Vi kan inte hjälpas. Det hindrar dock inte kladdiga kontrollanter från att försöka, då gömmer vi oss bakom oss själva och får ont i magen när vi kommit hem.

Att inte rymmas är ett återkommande problem i det mobila fängelset. Här finns plats, men då sväller vi så det blir fullt ändå. Det går alltid att ordna och vi är så effektiva. Trots närapå daglig behandling med blad av tebusken!

Inuti växer plantan som inte fick passera sin plantskola, den tycks utvecklas och envisas och växa som en ilsket uthållig tall på den yttersta hyllan över stupet. Nedanför står naturligtvis skogen och talar om sitt.

I slaget mot krig är kampen ojämn, dagen kort och trött, natten gömd bakom blinda fönster och mjukt, stilla kvävande. Ögonens blod flyter okänt i fina strömmar och kartan tar slut innan världen blivit klar, vägrar. Senare förstås fyrverkerier oannonserat erbjudas på andra sidan åsen, bortåt byn på andra sidan en sjö. De kommer från industrin som lever av ljus.

Snart, förväntar jag mig, förändras talet och kanske innebär det en öppning för entré för andra potentiella förändringar. Trummar det verkligen där borta, bortanför bergen? Om det är en smutsig hednisk attack vill jag vara med, för bara det vattnet kan tvätta den smutsigaste världen, platsen som sotades av solljuset.

Åter till Frode: Tala om för oss vem du är! så vi kan identifiera dig i sorlet och bullret. Vi är här, vi är här. Igår (dagarna passerar som vindar och vatten och fåglar som redan glömt, och bussar som kommer alldeles för sent i städerna) bekräftades magin, säcken som skyddar mot upptäcktens vassa ljus och klor, som trots sin egen hemlighet hjälpt i strävandet att avslöja din hemlighet och hålla vår gemensamma. Säg det, som tallen plötsligt slår mot fönstret i den felkomna vårvinden, som den missuppfattade kärleken slår till i en gammal film om hotell.

Nu vet jag inte mer, utom ljusen utanför fönstren. Skölj, vädra, skölj.

Sirius 4:42.

Till vintern

Nu har vi äntligen tagit oss bort från Härnösand igen. Det tog sex månader men nu är vi fria. Nu är vi tillbaka i Lappland.

Vårat nya hem ligger i skogsbrynet i utkanten av en liten stad så vi ser inget annat än tallskog och stenar genom fönstren. Väldigt vackert och stillsamt. Träden är tunga av snö och det är ganska kallt (tjugo grader kallt just nu) och vintrigt så det känns som att vi bor i skogen. Lägenheten är stor och rymlig och i ganska bra skick, och hyresvärden fixar de problem vi påpekar istället för att förneka dem. Vi har en bra (verkar det som efter ett möte) barnmorska och bor nära djurparken, kvartersbutiken och sjukhuset där det är tänkt att våran son ska födas om mindre än en månad. Här finns våra bra handläggare på försäkringskassan och våra bra landstingskontakter i lss-teamet.

Det är Lappland, mer behöver väl egentligen inte sägas. Det var minst femton år sedan jag var i Lycksele sist.

Ungen har det fint förresten, växer och leker och röjer runt i magen.

Fack i tiden som innehåller gammal kall luft och väntan

Idag for vi till Sundsvall för att se våran unge vifta.

Taxin var sen så Jenny ringde och efterlyste den, när den ändå inte kom ringde hon igen och då kom en bil hon inte kommer in i. Efter ett tredje ilsket samtal kom en ny fin Volvo och vi åkte iväg 45 minuter efter utsatt tid. När vi kom fram hade en annan fått gå före så det gjorde inget att vi var sena.

Ultraljudet visade en viftande och vevande unge som blivit ganska stor och som kliade sig i pannan efter att ha skuttat runt rejält en stund. 10+3 eller 10+4 sade tanten som också gav oss tre bilder där ungen ser ut som en gammal gubbe med jättepanna. Jag ska scanna bilderna så snart jag installerat scannern, här nedanför är ett digitalfotografi av ultraljudsbilderna tillsvidare.

Det är varmt och soligt och lite sval vind som gör vädret härligt. Molnen i Sundsvall var väldigt fina. Det är sommar och sommar i Härnösand är en bra grej. Mamma kommer på besök på ”midsommarafton” och vi planerar gryta och kanske ett besök på Murberget. Uppackningen har stannat av nästan helt men jag försöker få nånting gjort varje dag och att jag håller städat i köket känns som ett ganska stort framsteg. Min nya dator är leveransklar och väntar i Norge på att posten ska hämta den och skicka den vidare mot Ånge där den lär stanna ett par år innan den skickas vidare. Vi ska beställa hem skräpmat i kväll och kolla på Sweeney Todd. Små saker som fyller hela dagarna varje dag så allt blir förlorad eller passerad eller kasserad tid. Att vara människa är att åstadkomma massor av ingenting.

Darkspace – Dark 3.13 »Dark Space III (2008/11:49)

Blackmetal på sommaren är en fantastisk upplevelse, psykedelisk.

Sidoförskjutningsnöjen

Nu är det vår här också. ICA har börjat sälja mjukglass och isen på sjön har börjat spricka, vattnet hörs igenom. Det blir redan rejält varmt inne.

Annat också, men nu orkar jag inte längre. Jag vill ha en mopedbil. Och amerikansk lyxglass. Och en bra film. Då skulle jag vara nöjd med den här dagen i alla fall.

Månadsskiftet maj/juni flyttar vi till Hovsjorden.

Sista försöket

Inatt uppmättes vinterns lägsta temperatur i Vilhelmina också, -24°C enligt kommunens statistik och det är alltid ett par grader kallare här nere vid sjön. Det var svinkallt när jag var ut med hunden nån gång på natten.

Nånting växer och stinker i våran kyl. Nånting växer och stinker under diskbänken. Nånting får oss allergiska hela tiden vi är hemma. När vi går hemifrån släpper huvudvärken, ögonen slutar klia och näsan fungerar igen. Jag är så less.

Idag skriver jag minibiografier på engelska för last.fm över gamla svenska spelmän. Snart ska jag kolla om jag kan tvätta och sen ska jag dammsuga. Igår diskade jag det mesta och städade undan sorterade sopor som jag ska bära ut idag. Ja, jag dammade noga mitt datorbord och placerade datorn på en skumplastplatta som var tänkt som knäunderlägg. Nu morrar inte bordet längre!

Febrigt iskall

Jag darrar och mår illa och hallucinerar och hjärnan känns som ett gammalt halvätet oxiderat äpple. Jag har laddat upp bilder till pixbox och bilddagboken. Icke registrerade användare kan kommentera på båda ställen. Pixbox blir nog mest fina bilder och viktiga saker medan bilddagboken blir dokumentation.

Det snöar, omkring två grader kallt. Tung snö som packas på gatorna och hänger i träden. Det är ganska fint. Det stod i nån tidning att Vilhelmina ligger hittills 9,5 grader över januarigenomsnittet och det har varit löjligt varmt i vinter.

Det var mycket länge sedan jag saknade psykmedicinen. Jag hatar att sakna Härnösand för jag hatar Härnösand.

Inflammation

Det luktar sopor och tobaksrök. Fönstret är sprucket och öppet och smutsen kommer tillbaka nästan omedelbart. Fantastiskt. Ljuset närmar sig över isen men när det blir morgon drar jag mörker över mig. När jag sover är jag död och när jag är vaken sover jag. Gråblek vår innan vintern börjat, då surar jag. Men allt har en mening och jag accepterar klimatet för elefanterna ska vandra, så småningom. Löv till våren, den riktiga våren. Regnvinter är långsam, suddig sinnesbedövning.

Utterhjärta, hundhjärta, träfiber vrids och slits. Köttet som bröd och armarna slits också av.

Spika igen!

Jon Mas magi

Exakt 13:42 försvann solen bortanför horisonten här nere vid sjön. Det gick väldigt fort och nu mörknar det lika snabbt. Den senaste timmen har vi suttit på vår nya plats i vardagsrumsfönstret och läst och lyssnat på Slatta. Jag läser sista muminboken och Jenny läste ut första Harry Potter-boken på svenska.

Om en kvart är tvättiden slut så jag ska bära upp tvätten. Jag tog två timmar idag till att städa i tvättstugan, för det såg förjävligt ut. Vibo har satt upp information om att det är enbart hyresgästerna som sköter städning där så jag bestämde mig för att det är lika bra att göra det själv. Ingen annan lär ju bry sig, men det är mycket trevligare att tvätta om det är någorlunda städat.

För några dagar sedan fick vi möblerna från Ikea och monterade ihop dem samma dag, då hade vi också haft två jobbiga hembesök innan. Dagen efter städade vi efter möbleringen och idag har Jenny sorterat fixat och ordnat en vinterskylt på ytterdörren. Vi har fått det riktigt trivsamt här och det känns för första gången på länge som att vi har ett hem. Det blir sakta bättre.

Ge mig en vinterdrog

Inte bra.

Och min blogg ser förjävlig ut så jag ger bara upp så fort jag kommer hit för att fixa eller skriva. Nu ska jag försöka igen i alla fall, och kanske publicera äldre grejer när jag inte har nåt att skriva.

Mat fungerar inte. Sömn fungerar inte. Annat… fungerar inte heller eller mycket dåligt. Jag lovade att ladda upp bilder till flickr, men det har inte blivit av. Snart. Eller om ett tag.

Jag mår illa både fysiskt och psykiskt och allt är uttjatat och värdelöst. Vi borde titta på film i sängen nu tror jag.

Väder förresten. Det är så lugnt när snön ligger. Det var tjugo grader kallt för ett par dagar sedan. Det blåser ingenting och det snöar ibland. Imorgon ska det bli ymnigt snöfall och kraftig vind, det verkar trevligt. Nu är det morgon och om en timme eller så går solen upp en liten bit över horisonten och lägger sig snart ned i snön bortom horisonten igen.