Status

Blodstatus: mugglare.

Jenny är i trotsåldern och Lucifer är i starka känslor hela tiden-åldern. Radioutbudet kommer förbättras! Jag har en Limbonic Art-tröja på mig. Det var allt. Det är förhöst förresten och det var jättevarmt idag.

Svart och varmt och dramatiskt och sådär. Jag ska arbeta vidare på min playlist.com-spellista senare och se om det går att lägga den till förstasidan.

Att ge namn

Nå, nu har det väl uppmärksammats i alla fall att ungen heter Lucifer. I fyra tidningsartiklar (nå, två stora stora notiser och två riktiga artiklar) som fått över hundra kommentarer. Den ena tidningens artikel var riktigt dålig, med oriktig information och felaktiga citat. Den andra artikeln var ganska bra, reportern var mycket intresserad och fascinerad och ställde frågor och lade fram egna teorier och forskningsresultat i över en halvtimme.

När de ändå skrev om ungen ville vi se till att allt blev riktigt, men det var kanske lite naivt av oss.

Allt går bra, Lucifer är jätteglad och växer och växer och utvecklas hur fort som helst.

Jag saknar min dator.

Nytt

Allt är nytt, även det gamla och utslitna. Att se utan ögon ger underlaget friktion. Skåda! den nya tiden med ont i magen och nacken och gråt gärna men sluta inte lyssna.

Ungen växer och utvecklas obegripligt fort.

I’m returning to something¬
from something¬
guess I’m alright.

Lägesrapport 17 december

Jultider i människoland.

Nu blir det plusgrader och tallarna verkar inte heller nöjda. Att inte andas på Ica och svettas längs Skogsvägen bidrar till känslan av att vara trängd, att inte rymmas i världen. Det är alltid så trångt, det är därför jag flyttar.

Men allt jag säger betyder ingenting, och allt vi gör är fel, det kan bara inte hjälpas. Vi kan inte hjälpas. Det hindrar dock inte kladdiga kontrollanter från att försöka, då gömmer vi oss bakom oss själva och får ont i magen när vi kommit hem.

Att inte rymmas är ett återkommande problem i det mobila fängelset. Här finns plats, men då sväller vi så det blir fullt ändå. Det går alltid att ordna och vi är så effektiva. Trots närapå daglig behandling med blad av tebusken!

Inuti växer plantan som inte fick passera sin plantskola, den tycks utvecklas och envisas och växa som en ilsket uthållig tall på den yttersta hyllan över stupet. Nedanför står naturligtvis skogen och talar om sitt.

I slaget mot krig är kampen ojämn, dagen kort och trött, natten gömd bakom blinda fönster och mjukt, stilla kvävande. Ögonens blod flyter okänt i fina strömmar och kartan tar slut innan världen blivit klar, vägrar. Senare förstås fyrverkerier oannonserat erbjudas på andra sidan åsen, bortåt byn på andra sidan en sjö. De kommer från industrin som lever av ljus.

Snart, förväntar jag mig, förändras talet och kanske innebär det en öppning för entré för andra potentiella förändringar. Trummar det verkligen där borta, bortanför bergen? Om det är en smutsig hednisk attack vill jag vara med, för bara det vattnet kan tvätta den smutsigaste världen, platsen som sotades av solljuset.

Åter till Frode: Tala om för oss vem du är! så vi kan identifiera dig i sorlet och bullret. Vi är här, vi är här. Igår (dagarna passerar som vindar och vatten och fåglar som redan glömt, och bussar som kommer alldeles för sent i städerna) bekräftades magin, säcken som skyddar mot upptäcktens vassa ljus och klor, som trots sin egen hemlighet hjälpt i strävandet att avslöja din hemlighet och hålla vår gemensamma. Säg det, som tallen plötsligt slår mot fönstret i den felkomna vårvinden, som den missuppfattade kärleken slår till i en gammal film om hotell.

Nu vet jag inte mer, utom ljusen utanför fönstren. Skölj, vädra, skölj.

Sirius 4:42.

Drei mal doppler und ein doppelgänger

Nu har jag äntligen redigerat ljudklippen från barnmorskebesöken och erbjuder alla tre i samma inlägg:

1. 24/7 2008.
2. 15/8 2008.
3. 9/9 2008.

Ungen växer och blir stark (och vild) och h*n tycker om is, snö, vinter, kyla, stjärnor och såna saker. Vi har börjat kunna kommunicera lite och sparkarna är rejäla.

Igår ringde jag fastighetsskötarjouren och bad killen som svarade att komma hit för att känna rökstanken. Till min förvåning kom han åkande på en gång och bekräftade att det stinker väl inrökt gammal lägenhet från ventilationen, och ska meddela det till den som är ansvarig för området. Han är väldigt lik Jeff Cowan.

Det är höst förresten, mesig men ändå riktig höst. Det är underbart.

Inneboende

Vi var till Sundsvall för ultraljud igen, ungen hade en massa hyss för sig och har sin mammas näsa.

Nu har jag också känt den sparka, och den gillar inte Darkthrone. Våra nya hörlurar har kommit (och är väldigt bra) så snart ska den få höra nåt den gillar bättre.

Vi (föräldrar och ultraljudsgumman) gjorde en gemensam könsbestämning så vi vet men kommer inte säga nåt på ett tag än. Det är trevligt att bara vi vet. Vi har eftersom hittat lite fina kläder också, så bilder på både khajiitunge och utstyrsel kommer nog snart. Scannern är inte uppackad än. Allt.

Fack i tiden som innehåller gammal kall luft och väntan

Idag for vi till Sundsvall för att se våran unge vifta.

Taxin var sen så Jenny ringde och efterlyste den, när den ändå inte kom ringde hon igen och då kom en bil hon inte kommer in i. Efter ett tredje ilsket samtal kom en ny fin Volvo och vi åkte iväg 45 minuter efter utsatt tid. När vi kom fram hade en annan fått gå före så det gjorde inget att vi var sena.

Ultraljudet visade en viftande och vevande unge som blivit ganska stor och som kliade sig i pannan efter att ha skuttat runt rejält en stund. 10+3 eller 10+4 sade tanten som också gav oss tre bilder där ungen ser ut som en gammal gubbe med jättepanna. Jag ska scanna bilderna så snart jag installerat scannern, här nedanför är ett digitalfotografi av ultraljudsbilderna tillsvidare.

Det är varmt och soligt och lite sval vind som gör vädret härligt. Molnen i Sundsvall var väldigt fina. Det är sommar och sommar i Härnösand är en bra grej. Mamma kommer på besök på ”midsommarafton” och vi planerar gryta och kanske ett besök på Murberget. Uppackningen har stannat av nästan helt men jag försöker få nånting gjort varje dag och att jag håller städat i köket känns som ett ganska stort framsteg. Min nya dator är leveransklar och väntar i Norge på att posten ska hämta den och skicka den vidare mot Ånge där den lär stanna ett par år innan den skickas vidare. Vi ska beställa hem skräpmat i kväll och kolla på Sweeney Todd. Små saker som fyller hela dagarna varje dag så allt blir förlorad eller passerad eller kasserad tid. Att vara människa är att åstadkomma massor av ingenting.

Darkspace – Dark 3.13 »Dark Space III (2008/11:49)

Blackmetal på sommaren är en fantastisk upplevelse, psykedelisk.

Blackmetal och barnmorskor

Ja just det ja, vi ska ha en unge förresten. Vi fick reda på det fjärde maj och Labolina var den enda som fick veta. Nu vet de flesta andra vi har kontakt med också om det sedan ett tag tillbaka.

Vi var på ultraljud på sjukstugan i Vilhelmina, där barnmorskan är jättebra, och fick se ungen och för första gången ett hjärta som slår också. Efter en liten stund började den vifta och veva vilt omkring sig. Vi fick med oss ett fotografi och for hem trötta och glada.

I torsdags var vi på inskrivning på mödravården, hos en kvinna vi haft mycket dåliga upplevelser av under skoltiden, och som vi egentligen hade bytt bort innan vi kom dit. Vi var nervösa och stressade men hon var professionell och till och med ganska snäll så vi beslutade oss för att byta tillbaka till henne. Imorgon ska vi till Sundsvall för det första ”riktiga” ultraljudet eftersom det förra var mest för att övertyga oss om att allt stod rätt till. Tanken är att första kullen ska födas i början av januari, men khajiit-ungar kan vara nog så oberäkneliga så en decemberfödsel är också möjlig.

Jo, vi har flyttat tillbaka till Härnösand också om nån har missat det. En nybyggd lägenhet som kan få mer exponering vid ett senare tillfälle för jag har fortfarande bara klarat hälften av uppdragen från förra inlägget. Godnatt.