Bara helt vanligt hat

Nu är det bråttom att reagera igen. Rick Falkvinge skriver i Piratpartiets nyhetsbrev:

Antipiratlagen IPRED1 innebär, i korthet, följande:

• Film- och skivindustrin får rätt att få ut vem som abonnerat på en viss IP-adress på nätet vid ett visst klockslag, om de visar en domstol ”skäliga bevis” för att fildelning har skett från den IP-adressen. En skärmbild (som är superlätt att fabricera) kommer med 105% sannolikhet att vara mer än tillräckligt. Detta innebär bara i sig att de får större befogenheter att kränka personlig integritet än den svenska polisen (som inte kan få ut sådana uppgifter utan att ett brott kan ge åtminstone fängelse, och ofta fleråriga fängelsestraff).
• Med dessa uppgifter i handen skickar de ett kravbrev till abonnenten för internetabonnemanget (som inte behöver vara samma person som fildelat). Där står det i allt väsentligt ”betala en månadslön, annars stämmer vi dig på fyra månadslöner. Vi har bevis och du kan inte vinna. Tar du det till domstol får du dessutom betala rättegångskostnaderna”. De flesta betalar i ren skräck för att få problemet att försvinna. Det är så upphovsrättslobbyn har gjort i varje annat land där de fått den här rättigheten och det finns ingen anledning att tro att de skulle göra annorlunda i Sverige. Detta är inget annat än statligt sanktionerad utpressning. Rättssäkerheten är obefintlig.
• Skadeståndsbelopp i Sverige har ända sedan 1920 haft en väldigt strikt princip: skadestånd får bara utdömas för faktiska, dokumenterade ekonomiska skador. Den här lagen ändrar på det, så att film- och skivindustrin får stämma privatpersoner på fantasisummor bara för att markera sin maktposition, utan att behöva visa att de förlorat ett enda öre. (Jag bloggade om just detta.)
• Den fildelare som dömts i domstol ska kunna åläggas att betala en tidningsannons eller motsvarande där det står att han eller hon har blivit dömd, och för vad. Detta är också något som aldrig förekommit tidigare.
• Politikerna hävdar att det hela kommer från ett EU-direktiv, ”sanktionsdirektivet” eller IPRED1. Det är en ren lögn rakt upp och ner. För det första, så kräver EU-direktivet bara att abonnentuppgifter får tas fram i samband med en rättegång, inte att privata intressen ska kunna få ut dem bara för att de påstår något. För det andra har EG-domstolen uttryckligen slagit ner den delen av direktivet; den gäller inte längre. (För mer bakgrund om sanktionsdirektivet IPRED1, se den här bloggposten.)

Spelet

Inte så mycket händer som är värt att nämna, så jag fortsätter med gamla skrifter.

Det händer bara i sömnen, det är där du fångas upp för att delta i spelet.

En rund man i skägg och turban, synbarligen en indier, ler och hämtar upp dig ur den lilla lockförsedda krukan som är kosmos. Han hämtar dig ur evig dröm, och lämnar dig i en sömn lika verklig som luft. Du har tagits upp i spelet.

För ett otränat inre öga ser spelet ut som en dröm, en vaken tanke, eller en saga om andra tider. Den erfarne vet dock att denna dröm är verkligare än den vakna verkligheten. Nu är tid att berätta om spelets fysiska företräden och dess regler.

I en egen dimension i vår omfattande värld, i totalt mörker, svävar en ring. Ringen, liksom alla andra detaljer i dimensionen, är tunn och lysande blå. Precis som människor ofta tänker sig att elektricitet ser ut. En tunn, lysande blå ring som svävar i en dimension av totalt mörker, där fyra spelare samlas runt ringen för att ofrivilligt delta i spelet som är livet.

Spelet är ett enkelt bollspel, förvånansvärt för många. Varje händelse i livet – såsom beslut, tankar och ställningstaganden – motsvaras av en eller flera rörelser för att hålla spelet i gång och föra turen över till nästa deltagare. De fyra står utplacerade i en kvadrat längs ringens ovansida och spelar, med racket, en boll som lyser blått på samma sätt som ringen. Racketen är rund och på alla sätt lik en mindre ring, också den lysande. Bollen studsar i racketens öppning vidare mot den deltagare som står i tur att ta emot den. Reglerna är lika enkla som utövandet, bollen styr sig själv och du kan därför bara påverka spelet genom att rädda dig själv kvar i detsamma.

Svårigheter i spelet avspeglas som svårigheter i livet, och god spellycka motsvaras givetvis också på samma sätt som lyckliga händelser i ditt liv. Vad som händer den som missar bollen kan jag inte säga, mitt minne klarar inte ansträngningen, men att resultatet påverkar ditt liv står utom all tvekan.

Jag har, naturligtvis, spelat spelet i den tomma dimensionen. Hur jag spelade kan jag, trots ihärdiga försök, inte återkalla i minnet, men en stark känsla av att spelet pågick en mycket lång tid återstår som en bitter eftersmak. Under spelets gång drömde jag en dröm som var verkligheten som jag spelade den, och drömmens växlingar genom spelets turer påverkade mitt spel. Ändå vet jag, med absolut säkerhet, att det vi kallar verkligheten aldrig påverkar spelet – det är spelet som styr hela medvetandet, hos varje människa.

Här slutar mina medvetna minnen. Ögonblicksbilder av vad som hände under spelets gång finns fortfarande i minnet, men alltför fragmentariska för att kunna återges, och allt för skrämmande för att vara värda att minnas. Klart är dock att livet inte är spelet, utan spelet är livet.

Mycket få minns spelet efter att ha upplevt det i den riktiga formen. Jag har aldrig mött en annan människa som fått insyn i livets innersta hemligheter. Den leende indiern må vara en gudom, men en gudom med stort mått av humor.

24/4 2003.

Träden

Plötslig distortion, synen förvrids–

De skygga vargarna skräms till flykt när rovfåglarna sveper över gläntan, och mörkret fördjupas av vingarna som är överallt. Den djupblå himlen förkolnas och rasar över världen.

Tiden tar slut, jag slungas tillbaka till verkligheten där ensamheten möter mig och leder mig in i tomhetens famn–

Min flykt fullbordas?

(Det isande ögat stirrar oavbrutet)

11/4 2004.

En död gud talar

Dom säger att jag varit farlig
alltid har jag varit svag.

Kaotiska tankar som är omöjliga att följa, panik som sliter i mig, en natts sömn saknas sen är jag igen. Aldrig ska jag återse mitt jag, människor flyter omkring som borttappade flytvästar—

Låt dom käka kakor!

Where thought has gone, mist never follows. Dusk rising. I feel something big and ugly coming over me. Telling her she’s very repetative, I fall to the ground and start to weep. Dogs bite my limbs off and swallow them as I realize I am Natassja in eternal sleep.

-

Elegi att droppa mina tårar i, den torra marken tar tacksamt emot regnet. Inte bara jag kommer och går. Min irritation övergick i ironi, som förvandlades till ljuvligt ondskefullt skratt när en rumänsk flicka bekräftade våra gemensamma misstankar. JAG HATAR DIG OCH DET GER MIG EVIG ENERGI!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag är full av liv och skulle kunna göra vad som helst, men föredrar att njuta av styrkan i stillhet.

-

Jag drömmer om schizofreni.

12/6 2002.